Atelier for Implosive Design

Wednesday, April 22, 2020

Fågel studier, 2020

Akvareller på papper, A3.

Monday, February 17, 2020

Greenhouse/shed, made by art production leftovers, 2017-2020

Växthusbod byggd på hjul, pågående arbete. Återvunnet material från konsthallsutställningar, planerad med täckodling och kompost.

Skissförslag: Varv efter varv, 2019

Skissförslag, refuserat.

Skissförslag för offentlig gestaltning på Neptuniskolan, Malmö

Titel på verk: Varv efter varv

Konstnär: Mats Adelman

Beskrivning: Målningar, skulptur och fågelskådarexkursioner.

Bakgrund till idé för verk

1995-2012 var jag bosatt i Malmö, och som fågelskådare besökte jag ofta det gamla Kockums-området och Västra hamnen. Området hade då, och har fortfarande, en stark potential som fågelobservationslokal. I första hand med tanke på det strategiska läget, som utstickande udde i Öresund, där det vid rätt väderförhållanden kan skådas ett stort antal pelagiska havsfåglar. Fåglar som närmast har sina häckningplatser på Island, Färöarna, Skottland och Grönland. Västra hamnen är också utmärkt som sträckslokal, d.v.s. för skådning av fåglar på flytt, främst sjöfågel och småfågel.

I glappet mellan Kockum-industrins nedläggning och det storskaliga byggprojekten som startade i och med Bo01 utgjorde Västra hamnen en både naturmässig och visuellt intressant miljö. Med sina igenväxande ruderatmarker, grusplaner, tomma industribyggnader bildades ur fågelperspektiv en mark som närmast kan liknas vid ett berg– eller stäppområde. Häckfåglar som trivdes var bland annat svart rödstjärt, ladusvala, hussvala, tornseglare, pilgrimsfalk och gråsparv.

I verket Varv efter varv går jag tillbaks till dessa hamn- och industriområden och tittar på dem i ett naturgeografiskt perspektiv. Biotopen runt Västra hamnen beskrivs ur ett cykliskt perspektiv där byggnader byter funktion i förhållande till växter, människor och fåglar. Vädersystemen ger påverkan på lokala och globala skeenden, och havsfåglars rörelser över haven.

En stor del av verkets avsikt är att koppla den offentliga gestaltningen till närområdet och ge skolans placering en del i ett större perspektiv.

Beskrivning av verket

Titeln på verket är Varv efter varv och består av 5 akvarellmålningar överförda till Metalprint HD. Storleken på målningarna varierar mellan 70 x 100 cm och 100 x 150 cm. Målningarna placeras på väggytorna över trapporna på de olika våningarna. Ett skulpturalt verk placeras även på väggen i nära anslutning till målningen vid trappa 2. Skulpturen är utförd i målad betong och stål och har ungefärligt mått på 40 x 30 x 10 cm.

Till verket Varv efter varv hör även 2 tillfällen med fågelskådarexkusioner i närormrådet. Exkursionerna leds av Mats Adelman tillsammans med en lokal fågelskådare från SKOF(Skånes Ornitologiska förening).

Målningar:

På väggen vid trappa 1 hänger en målning i tonen aprikos, rosa och grått. Motivet kan beskrivas som en slags idéskisser för hur man på ett enkelt sätt kan vidareutveckla rester av byggnader och industriella lämningar till nya boplatser.

Över trappa 2 visas en målning i gula, ockra och gråa toner. Bilden föreställer ett uppbrutet landskap av tak och byggnader. I bilden porträtteras de fågelarter som utnyttjar industriområdets hamnar och byggnader som häckplatser.

Vid trappan 3 möter man 2 målningar som huvudsakligen går i gröna och blå nyanser. I en av bilderna ser man en havsyta och några av de havsfåglar som regelbundet besöker Öresund. Den andra bilden föreställer de vädersystem som när de rör sig över Nordsjön skapar den turbulens som gör att dessa pelagiska havsarter kan ses från Västra hamnen.

Vid den 4:e trappan visas en målning i huvudsakligen blekgröna toner som beskriver ett hamnindustriområde som håller på att återgå till natur. I form av översvämningar, buskar, träd och erosion.

Skulptur:

På våning 2 finns även en skulptural del där ett utsnitt ur målningen återskapas 3-dimentionellt. Vilket också gör att verket kan upplevas från från ex loftgången. Skulpturen föreställer en pilgrimsfalk uppflugen på en takdetalj. med ryggen mot betraktaren har den blicken riktad ut genom fönster. Pilgrimsfalken är en starkt hotad rovfågel, som på en få platser i Sverige haft lyckade häckningar just i Västra hamnens industribyggnader. Skulpturen är utförd i målad gjuten betong med ställ i stål.

Fågelskådarexkursioner:

En stor del av verkets avsikt är att koppla den offentliga gestaltningen till närområdet och ge skolans placering en del i ett större perspektiv. I den ambitionen finns även ett förslag att vid 2 tillfällen erbjuda fågelskådarexkursioner i närområdet. För att ge en faktisk bakrundsförståelse till den biotop som verken beskriver och att låta betraktaren inhämta kunskap om den fauna som för tillfället rör sig i runt Neptuniskolan och dess omgivning.

Exkursionerna genomförs vid 1 eller 2 tillfällen som förslagsvis kan sammanfalla med invigningen av verket. De leds av Mats Adelman tillsammans med en lokal fågelskådare från SKOF(Skånes Ornitologiska förening), och kan rikta sig antingen mot en grupp lärare eller elever.

Experimental making of bio char/drawing charcoal, 2019

Experimental making of bio char, drawing charcoal.

Fältstudier-ett samtal om Järvafältet. Paneldebatt, Tensta konsthall, 2019.

Tisdag 22.10, 18:00 FÄLTSTUDIER – Ett samtal om Järvafältet igår och idag

Kan ett grönområde utanför Tensta erbjuda svar på vår tids mest komplexa problemställningar kring ekologi, kultur och samhälle? Järvafältet framstår som en skärningspunkt i mötet mellan bostadspolitik, gräsrotsrörelser, klimatfrågor och kulturarv. Platsens historiska lager omfattar allt från havsbotten till jordbruk och 1960-talets förortsbebyggelse. Idag samsas konstnärsateljéer, en naturskola och en mängd koloniföreningar på fältet samtidigt som flera intressenter gör anspråk på tolkningsföreträde.

Programmet Fältstudier använder sig av inventering som strategi och inleds med professor Catharina Nolin som gör en läsning av landskapsarkitekt Ulla Bodorffs betydelsefulla genomgång av Järvafältet från 1970. Vilka värden lyfts fram i rapporten och hur kan man se Järvafältet utifrån Bodorffs praktik som landskapsarkitekt?

Presentationen följs av ett panelsamtal där vi ställer oss frågan vilka värden som finns på platsen idag och hur fältet ska kunna leva vidare.

Inbjudna medverkande: Catharina Nolin (professor konstvetenskap, Stockholms universitet), Jonas Naddebo (Kulturborgarråd, C), Ylva Westerlund (konstnär med ateljé på Järvafältet), Mats Adelman (konstnär med ateljé på Järvafältet), Therese Storm (verksamhetsledare Eggeby gård) Damir Radovic (Det gror i betongen).

Ulla Bodorff (1913-1982) var pionjär inom landskapsarkitektur i Sverige och en av dem som introducerade funktionalismen i den nordiska landskapsarkitekturen. Bodorff drev en egen firma och planerade allt från bostadsgårdar till begravningsplatser och industriområden. Inventeringen av Järvafältet hör till de senare uppdragen i hennes karriär.

Programserien Den futuristiska orten befinner sig i gränslandet mellan förort och landsort och speglar utställningens fokus på “det lantliga”, på hantverk och slöjd, samt den självorganisering som är en förutsättning för kultur och politik på de olika platserna. I programmet märks ett särskilt intresse för handens arbete, i form av en kurs i bildväv men även brödbakning som ett ifrågasättande av matproduktionens mekanismer. Under hösten öppnar vi också upp för närstudier av en specifik lokalitet: Järvafältet. Områdets rika historia påminner om hur förhållandet mellan stad och land har förändrats, och idag är fältet en utmärkt skådeplats för den som vill få en fördjupad bild av vad som står på spel inom bostadspolitik, lokal matproduktion samt kultur- och naturtillgångar med en blick in i framtiden. Den futuristiska orten följs under hösten av Enbacksskolans SO-verkstad och skoltidning.

Programcurator Hanna Nordell

Utställningen Den futuristiska orten visas på Tensta konsthall mellan 18.10 och 19.1 och är curerad av Maria Lind.

Bäckvandring, Igelbäcken, 2019

Bäckvandring med konstnärerna Søssa Jørgensen och Geir Tore Holm

Fredag 5.4 Bäckvandring med konstnärerna Søssa Jørgensen och Geir Tore Holm

13:30 Samling Tensta konsthall för de som vill gå tillsammans till Järvafältet.
14:00 Vandring börjar. Samling vid Ylva Westerlund och Mats Adelmans ateljé, Eggeby gård (se karta nedan).

Konstnärerna Søssa Jørgensen och Geir Tore Holm, vars verk Holsbekken (RGB), ingår i den pågående utställningen Låt älven leva, gjorde en bäckvandring (performative walk) när utställningen visades första gången på Office for Contemporary Art, OCA. Holsbekken rinner in i Glomma, Norges största älv. Tillsammans med konstnärerna Ylva Westerlund och Mats Adelman, som bor och verkar i Järvafältet, genomför de en öppen bäckvandring längs Igelbäcken vid Järvafältet och som präglat landskapet och människorna i årtusenden och gett upphov till historier. Vandringen blir ett samtal i rörelse om bäckens betydelse för området genom tiderna.

Som en del av Låt älven Leva. Viljan till självbestämmande och en ny världslighet.